söndag 22 april 2018

Lite roar barn sägs det...





Har roat mig i helgen och spelat in några Snapchat.
Somliga har skickats till mina barn och andra har jag bara sparat i mobilen.
Jag har tydligen barnasinnet kvar för jisses så mycket jag fnissat när jag gjort dessa Snapchat.
Det finns ju så mycket att välja på och det ena är ju värre än det andra.
Jag vet inte om det kan kallas humor eller möjligen dålig humor.
Roligt är det i alla fall.
Underhållning på lättsam nivå.
Och ja jag brukar titta på Norsk tv ibland.
Det är ett par jag gillar som gör bra tv.
Å Norska är så härligt att lyssna till, den gör mig varm inombords, precis som Skånskan här hemma gör mig varm.
Det bor nog en språk- och- dialektnörd i mig.

Har fått sms av Mini.
Han sitter på planet som flyger honom till Arlanda.
Väl på Arlanda får dom vänta länge innan tåget mot norr går.
Tror det var en 5-6 timmars väntan.
Restiden hem ligger på 5 timmar och 17 minuter.
Så han kommer fram sent ikväll.
Längtar efter att krama om honom.

Igår tog jag fram dammsugaren.
Jag var i valet och kvalet om jag skulle klara av att dammsuga men skam den som ger sig.
Det tog sin tid och jag fick ta en del pauser men till slut så hade jag dammsugit hela lägenheten.
Ryggen mådde dock inte särskilt bra av det.
Det fick bli en stark värktablett för att jag skulle kunna genomleva resten av dagen.

Idag funderar jag på att gå in till byn.
Behöver handla mjölk och bröd.
Det är mulet ute och runt 6 grader.

Ha det bäst alla fina!

Kramen om!


lördag 21 april 2018

Lördagsmix...





Det hände massor ute i naturen.
Det ser ganska så coolt ut på sina håll med all denna snö som sakta men säkert tinar och krymper.
Jag tog en promenad bort till närmsta affären igår och försökte att verkligen titta mig runt och se vad som händer under vårprocessen.
Vanligtvis går jag i min egen bubbla och ser absolut ingenting.
Det blev en och annan bild fotad under promenaden.

Mini har det bra i Barcelona.
Vi hade en del kontakt igår på Snapchat och Instagram.
Han trivs och mår gott.
Vädret är på topp och det finns massor av sevärdheter att upptäcka.
I morgon bitti påbörjas resan hem och någon gång efter 22 på kvällen kommer han till mig.
Det ser jag fram emot.

Den nya medicinen jag börjat med och som jag snart tagit en vecka tycker jag inte fungerar särskilt bra.
Nu är det förvisso tidigt i behandlingen men den där gräsliga huvudvärken dunkar vidare, illamåendet mol på, magproblemen gör mig nästan tokig (besvärligt att inte "få"/kunna gå på toa) och jag är definitivt inte piggare utan nästan mer trött och så verkar den slå ut sömnen.
Det är stört omöjligt för mig att somna.
Ligger till fram emot morgonkanten innan jag faller i sömn och så vaknar jag efter bara nån timme eller två.
Sömnsvårigheter är en allmän vanlig biverkning då man tar detta läkemedel, trötthetskänsla likaså, huvudvärk och illamående är vanligt, problem med magen är också vanligt och jag kan givetvis checka av allt detta.
Nä det är verkligen inte roligt att fasa in ny medicin.
Nu kan ju vissa biverkningar gå över framgent eller så fortsätter det i samma stil som nu.
Det är olika, skiljer från individ till individ.
Jag är läkemedelskänslig och terapiresistent när det gäller medicin så det blir liksom aldrig bra!
Denna medicin ska göra mig piggare, mer alert och få mig att orka mer men njae inget där stämmer än i alla fall, jag får väl se...

Idag vet jag inte vad som händer.
Jag har som vanligt inga direkta planer.
Funderar på att jag borde dammsuga men vet inte om kroppen klarar av det.
Har fortfarande ont efter hjälpa grannen-med-bil-episoden.
Jag tar helt enkelt fram min kära dammsugare och så får jag se hur det går.
Innan det så njuter jag av mitt morgonkaffe.
Har precis hällt upp dagens första mugg och den smakar rent ut sagt ljuvligt.

Ha det bäst alla fina!

Kramen om!




fredag 20 april 2018

Jäkla kropp...





Snötäcket över gräsmattan tinar men än är det mycket kvar.
Det går inte att gå över, det är alldeles för djupt för det.
Provade på ett ställe igår men sjönk ner till höfterna.
Jag längtar tills snön är borta och jag återigen kan gena över gräsmattan i stället för att som nu, måste gå runt.

I går var jag en vänlig och uppmärksam granne.
Hörde att granntanten stod på sin tomt och gasade något förtvivlat.
Tittade ut och såg att hon inte fick loss bilen.
Den stod och bara spann.
Hjulen grävde sig ner och det var halt där bilen stod.
Jag tog på mig jackan och gick ut för att hjälpa till.
Hennes gubbe kom oxå till slut ut.




Nu får ni tänka att detta par passerat 85 år så inga som man har mycket hjälp av då jag försökte "knuffa" fram bilen.
Efter många, långa om och men kom den till slut loss.
Bilen är ju inte stor men satan så tungt det var.
Dom var så tacksam för hjälpen.
Jag sa att dom inte skulle parkera på samma ställe när de kom tillbaka och såg sen att dom lyssnat på mig.

När jag kom in igen så började det så smått.
Värken från helvetet.
Bröstkorg, armar, axlar och nacke mådde inte bra.
Å idag är det ännu värre.
Kan inte lyfta armarna särskilt högt.
Skulle behöva ersätta vissa delar av kroppen med cyberteknik om det vore möjligt (ja, jag vet att det inte går men drömma får man väl).
Måste blanda en stark tablett och se om det lättar en aning.
Tänk att man inte ska kunna vara snäll och hjälpa grannar utan att få sota för det sen.
Jäkla kropp!

Idag är det i alla fall Fredag och helgen är under uppsegling.
Mini skulle ha kommit till mig idag men det blir inte förrän sent på Söndagskväll då han är i Barcelona.
Så min helg blir mycket lugn.
Inga planerade middagar.
Inget särskilt på agendan.

Jag längtar till Mini kommer hem så att jag får höra hur han haft det.
Just nu vet jag att konserten var lyckad, det åts nutellamackor på hotellrummet sent på kvällen och han har tyvärr bränt sig av solen.

Nu ska jag koka kaffe!

Ha det bäst alla fina!

Kramen om!




torsdag 19 april 2018

Ovan molnen...





Jag fick ett foto på Snap av Mini i går.
Ovan molnen är det allt väldigt vackert.
Senare på kvällen hörde han av sig och berättade att dom klivit av flygplanet och var framme i Barcelona.
Resan hade gått bra.
Skönt för mig att höra.

Idag är den stora dagen då konserten äger rum.
Mini och vännerna ska se Lana Del Rey (tror jag att hon heter).
Det blir nog mäktigt.

Förhoppningsvis är vädret vackert och så finns det en del att upptäcka i Barcelona.
Jag tror att dom har det väldigt bra nu.

I går tog jag en promenad till närmsta affären.
Hm, det regnade men det gjorde inget alls.
Jag gillar regn särskilt när jag bara kan gå hem sen jag gjort vad jag tänkt att göra.

Jag och Midi pratade länge i telefonen igår.
Mycket mysigt samtal.
Hon är en så fantastisk ung kvinna, jag är så stolt över henne, att hon lyssnar på vad kroppen säger till henne och agerar utifrån det.
Jag ska bli ditbjuden på middag framöver och träffa pojkvännen.
Det ska bli trevligt att träffa mannen som fångat min dotters hjärta.

Maxi har nu gått in i vecka 27.
Den lille rör sig och sparkar i hennes mage, en mycket aktiv liten kille tycks det vara.
Å aningen busig, ( Maxi berättade förra veckan) när hans pappa lägger handen är han blixt stilla, inte en rörelse, och så fort han tar bort handen och Maxi lägger dit sin så sparkar han som attans.
Lite typiskt alltså, pappan vill ju så gärna känna han med.

Något samtal hos kuratorn blev det aldrig.
Jag höll på att klä mig och var precis på väg att gå när mobilen ringde.
Det var sköterskan på Psykiatrin som sa att samtalet blir avbokat då kuratorn var sjuk.
Det kändes aningen surt, jag hade till slut lyckats ta tag i min "hemläxa" och som jag verkligen kände att jag behövde prata om men, tja nästa gång då..
Så kan det minsann gå.
Tyvärr blir det inte så bra för mig, att hålla terapin flytande och aktiv när det går för lång tid mellan samtalen.
Nåväl, är man sjuk så är man, inget jag kan styra över.

I övrigt så var dagen lugn.
Natten har tyvärr inte varit bra.
Kunde inte somna.
Tror jag somnade någon gång runt 05 och mobilen ringde 06.45.
Så det blir en zombiedag.
Jippi!

Ha det bäst alla fina!

Kramen om!



onsdag 18 april 2018

Onsdag och kuratorsamtal...





När jag gick bort till närmsta affären igår så gjorde solen sitt bästa för att försöka streta sig fram genom molnen.
Det var ett gott försök men när jag väl kom hem igen var det totalt igenmurat av moln.
Solen hade ingen chans.

Gårdagen rullade på utan att något särskilt hände.
Jag försökte fokusera och jobba på det som blev sagt hos kuratorn sist.
Det har varit så mycket runt omkring mig sen jag träffade kuratorn sist så jag har inte haft kraft och ork för att gå in i ämnet vi kommit överens om.
Men skam den som ger sig.
Tog tag i det igår och jobbade fram en del.
Hittade även en bra föreläsning som jag lyssnade på (som belyste mitt ämne).
Känner mig relativt förberedd för dagens samtal.
Har tid under förmiddagen.

Det blir en promenad till byn och en promenad hem idag.
Just nu är det -2 grader och enligt min väderkarta kan det bli någon form av nederbörd senare under förmiddagen, typ lagom till jag ska gå hemåt.
Nåja, det kan jag ju inte styra så det blir vad det blir.

Nu på morgonen har jag ringt och väckt Midi, hon börjar klockan 07.00 idag.
Jisses så trött hon var.
Natten har inte varit så bra då hon hade svårt att somna.
Men jag fick upp henne ur sängen så hon är på G.

Mini sitter på tåget som strax avgår till huvudstaden.
Jag minns inte när flygplanet går från Arlanda till Spanien men tror att det går efter lunch.
Barcelona here they come.
Jag håller tummarna för att resan blir smidig och utan krångligheter.

Nu ska jag dricka en mugg kaffe och ta itu med dagen!

Ha det bäst alla fina!

Kramen om!





tisdag 17 april 2018

Sifoundersökning...





Vädret har varit lite sämre sen igår.
Mulet.
Solen orkar knappt genom.
Men det är plusgrader så det är inte kallt.

Jag ska gå bort till närmsta affären och köpa mjölk så jag får se vad som hänt utomhus.
Hur mycket av snön som hunnit tina bort.
Men nog kommer det att ta lång tid innan det blir helt snöfritt.
Även om vi fortfarande har all denna snö så känns det som om våren är här.

Jag har kämpat med flasklocket på den nya medicinen jag börjat med.
I går gick det bra att skruva av locket men idag gick det sämre.
Hm, det är något slags knep man ska använda sig av men jag min nöt har inte kommit på det än.

Nu har jag bara tagit den nya medicinen i tre dagar så egentligen kan man ju knappast förvänta sig resultat så fort men jag kan säga som så, jag har känt mig tröttare än någonsin dom sista dagarna, inte piggare.
Så har jag en gräslig huvudvärk och känner mig illamående som alltid när jag börjar med en ny medicin.
I morgon ska jag höja dosen, det kanske ger mer effekt, vem vet?

Igår satt jag med en Sifoundersökning jag fått brevledes.
Hade inte alls tänkt att fylla i den då jag inte är särskilt förtjust i såna.
Jag har fått typ tre påminnelser och i den sista stod det att dom dubblade "belöningen" om man skickade in den nu.
Det finns några olika alternativ att välja på.
Tja jag tänkte att jag skulle kunna välja trisslotter och biobiljetter så kan jag ge bort biobiljetterna.
Satte mig och började fylla i men jisses så många frågor det var och helt enkelt skittråkiga frågor.
Det tog mig hela dagen innan jag blev klar.
Nu satt jag givetvis inte hela dagen utan gjorde lite pö om pö men då jag har svårt för fokus och måste lägga undan och göra annat så tog det så lång tid innan jag blev klar.
Blev t.o.m tvungen att ringa och fråga eftersom det fanns sånt jag omöjligt kunde svara på.
Nä några fler Sifoundersökningar kommer jag inte att vara med på.
Nästa låter jag bara ligga om jag så får hundra påminnelser.

Vad tycker ni om sådana undersökningar, deltar ni?

Jag tar i alla fall med mig svarsbrevet och skickar in när jag ändå går förbi en brevlåda på väg till affären så har jag gjort mitt för resten av livet.

Ha det bäst alla fina!

Kramen om!


måndag 16 april 2018

Troll...





Jag gillar troll och har gjort det sen jag var riktigt liten.
Jag tror att troll började fascinera mig då min mormor berättade om grottan där trollen bodde i skogen som vi ofta gick förbi när vi skulle fiska.
Som jag undrade om jag någon gång skulle få se dessa troll som bodde där.
Men inte en endaste gång.
Mormor sa att dom var rädd för att visa sig så det var fasligt svårt att råka få se dom.
Hoppades gjorde jag men för mig visade dom sig inte.

 Genom åren har fascinationen över troll inte lämnat mig.
Jag har en mycket kär samling troll i vardagsrummet.
Alla troll har jag fått, inser att jag inte köpt ett enda själv.
Å trollen jag fått är mig kära pga givarna.

De här två trollen har jag stående på golvet.
Dom är ca 45 cm respektive 30 cm höga.
Passar inte i bokhyllan.
Jag har fått dom av min yngsta bror som dog.
Så jag är lite extra kär och extra rädd om dom.

När min systerdotter var liten tog jag henne och gick in i vardagsrummet så att hon fick se mina troll.
Jag berättade historier om dom.
Efter det så ville hon varje gång hon kom hit att vi skulle gå till trollen.
Hihi det var så sött.

Nu kan jag inte kalla mig för trollsamlare då jag faktiskt aldrig köpt ett endaste själv men jag har en liten samling troll som jag tycker mycket om.




Benny och Lenny and the Trollorkester håller ofta hov i vardagsrummet.
Det är ett himla röj på dom när dom sätter igång...

Samlar ni på något särskilt?

Ha det bäst alla fina!

Kramen om!

söndag 15 april 2018

Ska det vara så svårt...





Idag började jag med min nya medicin.
En medicin som ska göra mig pigg.
Sägs det i alla fall.
Det är en flaska med flytande innehåll så det följer med en pipett så att jag kan mäta korrekt.
So far so good.

Men att lyckas skruva av locket på flaskan var en nöt jag inte var beredd på.
Tror jag höll på en kvart innan jag lyckades skruva av den.
Alltså ibland känner jag mig fullkomligt dum i huvudet.
Hur svårt kan det vara?
Jag tror att den på något vis är barnsäkrad och det säkert finns ett bra trix på hur man öppnar eländet men inte fasiken kom jag på hur.
Helt plötsligt var den bara öppen.
Får se om det går lika eländigt i morgon bitti.

Å eftersom jag nu hållit på och slitit med mina arma händer med detta lock så har jag naturligtvis fått jätteont i dom.
Alltid ska det vara något.

Som sagt, det blir spännande i morgon bitti och se hur det går att skruva av locket, om det blir samma kamp som idag eller om det går lättare.
Medicinen ska ökas var tredje dag tills jag kommit upp i måldosen som är 5 ml.
Så det tar 12 dagar innan jag är där.

Läkaren ville påstå att man sällan känner av biverkningar av detta läkemedel men det är ju definitivt inte sant.
Har läst fass.
Å jag som är läkemedelskänslig har inte ätit ett enda piller utan att drabbas av gräsliga biverkningar.
Så jag får se hur det blir.

Det är dessutom ett ganska så dyrt läkemedel.
Vid full dos räcker flaskan en månad.
Nu lyckades jag få ut den för endast 358 kronor men då är jag nu uppe på 75% rabatt för medicin.
Normalpriset är 1376 kronor för en månad.
Puh säger jag!
Men man kommer snabbt upp i högkostnadsskyddet med såna priser.

Nåja, nu har jag startat och om jag blir piggare så är det ju bra bara jag slipper biverkningar.

Solen lyser från en klarblå himmel idag igen.
Det är 4 plusgrader.
Tror det är en perfekt sitta-på-min-inglasade-altan-dag.

Ha det bäst alla fina!

Kramen om!


lördag 14 april 2018

Termometern...





På min altan i går visade termometern detta.
Nästan 30 grader varmt.
Å jo det var verkligen varmt att sitta där ute.
Fördelen med att ha en inglasad altan, det blir varmt fortare än utomhus även om jag som igår hade fönster öppna.
Jag satt ute lite till och från under hela dagen.

Under förmiddagen så bakade jag stekpannebröd.
Det var länge sedan jag gjorde sådana.
Tyvärr så lyckades jag vrida till ryggen så jag tror jag sträckte mig.
Fick så ohyggligt ont att jag blev tvungen att ta starka värktabletter.
Funkade sådär men gjorde det mer uthärdligt.
Förstår inte att jag alltid ska klanta till det.

Stekpannebröden blev goda.
Mini tog en när han slutligen kom för att packa ihop sina saker.
-Men mamma, vad länge sedan du gjorde stekpannebröd, dom är ju skitgoda.
Mer beröm än så behöver jag inte.

Snart ska jag gå bort till närmsta affären.
Behöver röra kroppen.
Får se hur det går med ryggen.
Jag ska dock inte handla något tungt, tror inte ryggen just nu mår bra av att bära.

Dagen lär se liknande ut som igår.
Mycket altantid.
Solen skiner och det är -3 grader men över dagen blir det plusgrader och min altan badar i värme.
Det låter som en bra dagsplan!

Ha det bäst alla fina!

Kramen om!



fredag 13 april 2018

Återigen en Fredag...






En hel del snö finns det allt kvar där jag bor.
Men kolla istapparna från garagetaket.
Ett tydligt vårtecken, eller hur?
Hos mig kommer inga knoppar slå ut på marken på länge så såna vårtecken går inte att se men takdropp (låter nästan som en liten vårlök) får ändå mig att känna en förhoppning att våren även är på väg till min del av landet.
Just nu är det -4 grader men framåt dagen går det över till plusgrader.
Tror jag ska sitta på altanen nån stund här och där idag.
Igår blev det inget sånt.

Igår var jag som en urvriden trasa.
Hade ingen som helst energi och var så grymt trött att jag kände mig svimfärdig.
Jag fick i alla fall sova nån timme på eftermiddagen men vet inte om det egentligen var så bra.
Fick sån fruktansvärd huvudvärk när jag vaknade till och kroppen var så seg att jag med nöd och näppe orkade kliva ur sängen.
Tack och lov behövde jag inte laga middag, vi åt rester igår så det värmdes i mikron.
Däremot körde jag en maskin tvätt och hängde här i lägenheten.
Det hade jag gärna avstått men var tvungen.

Natten har varit något bättre, jag har sovit men vaknat ofta.
Inte mycket sammanhängande sömn men helt klart bättre än inget.

Nu dricker jag mitt kaffe, har precis knackat på Minis dörr och han är vaken.
Idag växlar han boende så efter skolan kommer han hit och packar ihop sina saker och sen så får jag vänta ända tills nästa Söndagskväll innan jag får hem honom igen.
Han ska hinna bo hos sin pappa några dagar och så Barcelonaresan.

Själv har jag inga planer för helgen (som vanligt).
Jag får ta dagarna som dom kommer.
Hoppas på fint väder så att det går att sitta ute på altanen.
Hoppas på hygglig sömn så jag slipper zombiedagar.
Hoppas på frid och ro i mitt sinne!

Ha det bäst alla fina!

Kramen om!